Endorfiner

Den enkla vägen till lycka?

Finns det en biologisk förklaring till varför många människor söker sig till extrema och farliga situationer? Fungerar verkligen placeboeffekten och varför blir man så glad när man är kär? Dessa och många andra funktioner i kroppen påverkas av endorfiner, eller som de ofta kallas i folkmun, ”kroppens eget morfin” och ”må-bra-hormoner”.
På 70-talet upptäckte forskare att vår hjärna innehåller speciella celler, receptorer, som blev stimulerade av opiumliknande ämnen som morfin. Man undrade då om det även fanns ett ämne i kroppen som dessa receptorer svarade på. När dessa naturliga substanser hittades kallade man dem för endorfiner. Namnet endorfiner är en sammandragning av endogena morfiner, det vill säga morfin som kroppen själv tillverkar.

Från början trodde vetenskapsmän att frisättningen av endorfiner enbart sker i hjärnan, men nu vet man att de utsöndras i hela kroppen. Det finns cirka 20 stycken olika endorfiner som delas in i tre huvudgrupper. De tre grupperna binder alla till olika mottagare som ger olika effekt och har olika struktur.

Kroppens naturliga smärtstillare

Den vanligaste gruppen av endorfiner är betaendorfiner som frigörs i stora mängder när man till exempel råkar skära sig i fingret. Endorfinerna blockerar då smärtsignalerna till det centrala nervsystemet, vilket leder till en smärtstillande effekt. Detta är förklaringen till varför man inte känner någon smärta direkt efter att man skadat sig. Den smärtlindrande effekten håller inte i sig särskilt länge eftersom kroppen tillverkar enzymet som bryter ner endorfinerna. Att endorfiner kan brytas ner är även anledningen till att gamla människor ofta har ont under lång tid, många endorfiner är nedbrutna och få nybildas.

Endorfiner kallas ofta för kroppens eget smärtstillande medel. Det är känt att vi människor har olika smärttrösklar och att en och samma person kan ha olika mycket ont vid olika tillfällen. Enligt en teori beror detta på kroppens naturliga endorfinmängder och det är därför smärttoleransen varierar mellan olika tillfällen och personer. Endorfinhalten i kroppen styrs av generna. När kroppen utsöndrar extra mycket endorfiner höjs smärttröskeln. I extrema fall kan kroppen bilda endorfiner som är tusen gånger starkare än morfin.

Placeboeffekten

En nyligen genomförd studie visar att det räcker att tro att ett läkemedel ska lindra smärta för att hjärnans egna smärtlindrare, endorfiner, ska frigöras och minska smärtan. Även falska smärtstillande medel får hjärnan att frisätta endorfiner och ger verklig smärtlindring. Det kan förklara varför så många personer säger att de blir hjälpta av läkemedel och behandlingar som inte har någon effekt på kroppen.Varför behöver vi endorfiner?

Endorfiner kan inte bara lindra smärta. De kan även påverka vår mottaglighet för infektioner, stress, psykiska sjukdomar, hjärnans utveckling, sömn, tillväxt samt åldrande. Stimulering med endorfiner leder till eufori och lyckokänslor.Endorfinerna är den gruppen av naturliga ämnen som har störst positiv effekt på kroppen och kallas därför ofta för belöningshormoner. Endorfiner har kemiska likheter med opium och morfin, men eftersom de ingår i kroppens normala hormonsystem är de inte skadliga.

Endorfiner stärker immunförsvaret genom att öka produktionen av immunceller. Vid skada bidrar endorfinerna till att vävnaderna slappnar av så att alla nödvändiga antikroppar kan bege sig till den drabbade kroppsdelen för att läka.

Musik påverkar endorfinnivåer

För cirka tio år sedan började forskare intressera sig för sambandet mellan musik och endorfiner. I ett experiment fick en grupp män lyssna på olika poplåtar under sitt träningspass medan den andra gruppen fick träna utan någon musik. Det visade sig att de som lyssnade på musik orkade träna mer och kände sig även mindre trötta efteråt.Man har även sett att kvinnor som får lyssna på musik under förlossningen klarar sig bättre utan bedövning. Musiken påverkar endorfinmängderna samt minskar smärtan och stressupplevelsen.

Hänger rädslan ihop med endorfiner?

Det är mycket vanligt att människor söker sig till situationer då kroppen tvingas gå på högvarv. Vare sig det handlar om att hålla tal fast man egentligen inte vågar, titta på en skräckfilm eller hoppa fallskärm så beror lyckokänslorna, som uppstår när man klarat av utmaningen, på neurobiologi.Först frisätts stresshormonet adrenalin, hjärtat slår snabbare, andhämtningen blir djupare, blodkärlen drar ihop sig, blodtrycket blir högre och syresättningen av musklerna ökar. Det är det som kallas att få en adrenalinkick. Samtidigt frigörs endorfiner i kroppen som bidrar till att man upplever en lyckokänsla.

På samma sätt som man får abstinens efter morfin kan vissa människor känna sig beroende av lyckoruset som infinner sig när man klarat av en läskig eller svår situation.

Endorfiner och olika stimuli

Alkohol förstärker endorfinernas effekt på hjärnans belöningssystem. Även choklad och mat med mycket fett och socker leder till ökad utsöndring av endorfiner. Endorfiner har en lugnande verkan på kroppen och det är därför sockersuget uppstår ofta i stressade situationer.När man är förälskad går kroppen på högvarv och endorfinerna utsöndras. Endorfinruset leder till att man upplever att man behöver mindre sömn, känner sig full av energi och att hungerkänslorna försvinner.

Vid träning aktiveras tunna nervtrådar som går från muskeln till det centrala nervsystemet. Denna aktivering ger upphov till en frisättning av endorfiner i hjärnan vilket förklarar varför muskelarbete ger upphov till en höjning av smärttröskeln, sänkning av blodtrycket och lyckokänslor.

Denna biologiska mekanism bidrar till att många sportsmän upplever en känsla av abstinens då de tvingas till en tids ofrivilligt fysisk inaktivitet. Träningsnarkomani är en kombination av kemiskt beroende av endorfiner och ett psykiskt beroende.

Lär dig framkalla endorfinruset

Endorfiner påverkar i stor grad hur vi upplever vår omgivning och hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Men det går att lära sig att bli gladare, hälsosammare och lyckligare med hjälp av endorfiner. Sanningen är att endorfiner får dig att må bra, men samtidigt om du mår bra stimulerar du kroppen till att frigöra mer och mer endorfiner.Genom att göra saker som du tycker är roliga, träffa människor som du gillar att umgås med och helt enkelt njuta av livet kan du öka produktionen av endorfiner i kroppen.

Runner’s high – löparens bästa vän?

Kroppen gör grovjobbet och knoppen ger dig belöningen. Vi tittar närmare på det som gör att träning känns behagligt – endorfiner.

För vissa kan det dyka upp under träningen och ge en känsla av lycka och oövervinnerlighet. För många dyker det upp som en behaglig träningsdessert när passet är avklarat. De allra flesta som tränar har i alla fall på något sätt upplevt det endorfinpåslag ett träningspass ger.
Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, har länge studerat endorfiner och deras roll vid bland annat träning och drogberoende.

– Endorfinerna är en naturlig belöning. Det är en drivkraft att göra det som är viktigt för överlevnad och fortlevnad. De frisätts inte bara vid träning utan också exempelvis när vi äter god mat, vid sexuella upplevelser och när vi når framgång på olika sätt, säger han.

Under 1960-talet förstärktes intresset kring varför folk fastnade i drogberoenden. Under 1970-talet letade man efter svaret i hjärnan och förstod att det fanns någon substans i kroppen som påminde om morfin och som hade liknande smärtstillande, rogivande och lyckogivande effekt. Snart efter hittades endorfinet, ett ämne som i viss mening hade liknande uppbyggnad som morfinet. Namnet endorfin kommer från grekiskan och kan översättas med ”eget morfin”.

Hur bildas Endorfin

Endorfiner bildas bland annat inne i hjärncellerna i det område i hjärnan som är kopplat till vårt belöningssystem.

Fred Nyberg förklarar att en av anledningarna till att träning ger en endorfinfrisättning är de sammandragningar som sker i musklerna när vi rör oss intensivt. Han berättar att muskelrörelserna påverkar så kallade ergoreceptorer som sänder signaler till hjärnan och gör så att endorfiner frisätts. Endorfiner stimulerar i sin tur andra receptorer som gör att ämnet dopamin ökar i hjärnans belöningscentrum. När hjärnans främre del, frontalloben, tolkar denna kemiska process upplever du välbehag.
– Det verkar inte spela så stor roll för endorfinpåslaget om det är kondition eller styrka du tränar, säger Fred Nyberg.
Han menar att flera faktorer samverkar när endorfiner frisätts i samband med träning. Endorfinnivån kan även öka vid upplevelsen av att slå ett rekord eller när man på annat sätt förbättrar sin prestation. De triggas också av att man trivs i miljön man tränar i och med personerna man tränar med.
– Endorfiner frisätts även vid smärta. Smärtsignaler skickas via smärtnerver och når ryggmärgen. Därifrån skickas signaler till hjärnan och då frisätts endorfiner som bidrar till att lindra det obehagliga.

När kommer påslaget av endorfin

När under ett pass endorfinpåslaget kommer är olika för olika personer, menar Fred Nyberg. Vissa måste trycka på rejält för att få den behagliga endorfinupplevelsen, för andra slår det till redan vid medeltempo.
– Vissa behöver träna i gång sitt endorfinsystem under en period, för andra är det i full gång dag ett. Vi är alla olika, därför är det här svårstuderat.
Det verkar gå att bli beroende av sin egen endorfinproduktion, så kallad träningsnarkomani. Då har man tränat mycket och vant sig vid höga endorfinpåslag och de goda effekterna det ger. Träningsnarkomani kan även bero på andra saker, det kan exempelvis vara ett psykologiskt beroende av att träna, påpekar Fred Nyberg.

En följd av höga endorfinnivåer, och därmed ökat dopamin, är också ett högt påslag av de hämmande ämnen som har till uppgift att sänka dopaminet till normalnivåer. Ökningen av dessa ämnen kan dröja sig kvar även efter avslutad träning och skapa en obalans i belöningssystemet. Detta kan leda till rastlöshet och irritation som försvinner först när man åter tränar.
– Det brukar kräva cirka två veckor att få sitt uppreglerade endorfinsystem tillbaka till det normala igen, säger Fred Nyberg.
Han vet att det kan vara tufft när en skada eller sjukdom tvingar den som är van att träna mycket till ett träningsuppehåll och har några tips för att göra det något mer uthärdligt:
– Försök att hålla belöningssystemet i gång på andra sätt. Kanske kan du lyssna på musik du tycker är riktigt bra eller se på en kvalitativ film. För vissa kan det fungera att tänka tillbaka på tidigare träningsupplevelser eller på kommande aktiviteter.

Ulf Ellervik är professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Han är dessutom hängiven löpare med flera långlopp på meritlistan och har därmed fått möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i löparspåret. Han har hunnit uppleva många så kallade runner’s high.

Vad innebär det?

Runner’s high är när du kommer in i en fas i löpningen med ett kraftigt endorfinpåslag. Du känner dig upprymd och smärta och utmattning försvinner. Det sägs att 45 minuters hård träning motsvarar en normal dos morfin.

Hur påverkar det löpningen?

Under en tid kan du springa mycket bra. Dock kan det leda till att du ökar ansträngningsgraden så att det blir tuffare när endorfinpåslaget klingar av.

När kommer den här effekten?

De flesta behöver hålla i gång cirka 45 minuter. Min egen upplevelse är att runner’s high kan inträffa en timme in i ett maraton och någon gång under andra halvan av ett halvmaraton. Men det är en stor individuell variation. Vissa märker aldrig något, andra känner lätt av det. Många upplever njutningen först efter passet.

Källa