
Självkänslan är grundläggande, den är din bas eller ditt fotfäste. En människa som har bra självkänsla har en egen inre kraftkälla som bär henne genom livets olika skiften. Hon har förmåga att ha djupa och nära relationer och har som person tydliga konturer. Hon har förmåga att hitta sin egen nisch och att använda sin kompetens eftersom hon inte hämmas av inre blockeringar. Hon uppfattar sig själv som en unik person som har ett värde bara genom att finnas till. Hon har inget behov av att gå in i symbiotiska relationer eller att använda projektioner på ett överdrivet sätt.
Självkänslan har stor betydelse när det gäller att fullt ut utnyttja sina resurser. Ett god självkänsla medför att du känner dig fri, stark och törs satsa. En god självkänsla utvecklas genom positiva upplevelser i givna situationer. Under hela vår livstillvaro är det därför viktigt att skaffa sig många positiva erfarenheter. Mål som man uppnår, situationer som man lyckas i samt umgänge med andra i en trygg miljö är faktorer som bidrar till att utveckla självkänslan. Man kan säga att trygghet är en väsentlig grundval för självkänslan . Det betyder mycket att vi accepteras för den vi är och att det accepteras om vi gör fel. Att andra tror på oss påverkar i hög grad vår egen tro på oss själva. I alla sammanhang är det därför inte bara resultatet i sig som avgör effekterna på självkänslan utan lika mycket hur vi själva och andra värderar vår insats.
Självkänslan varierar från situation till situation, beroende på hur trygga vi känner oss inom den aktivitet vi håller på med. Det är därför inte helt fel att säga att vi har olika ”slags” självkänsla. Ett god självkänsla skapar en inre säkerhet. En människas självkänsla varierar som sagt med den situation som vederbörande befinner sig i. Blir han eller hon nervös eller ängslig går det ut över självkänslan och leder till att energi går förlorad. Det är därför viktigt att förhindra att vi hamnar i denna sinnesstämning.
Genom fokusering kan vi styra din sinnesstämning och genom en god miljö, trygghet, sammanhållning och ömsesidigt förtroende blir vår självkänsla stabil även i nya miljöer.
Om vi försöker vara någon annan än den vi är, kommer vi aldrig att känna oss nöjda med oss själva. Ju större skillnaden är mellan den vi är och den vi vill vara desto sämre blir vår självkänsla. Om vi vill vara någon annan än den vi är skuldbelägger vi oss och stannar i utveckling. Ett sätt att öka sin självkänsla är att börja fundera över vad vi kan och inte kan, vill och inte vill, vem vi egentligen är och har förmåga att vara. Vår självkänsla bör vara i samklang med vår kompetens. Om självkänslan är större än vad som motiveras av kompetensen, kan det få negativa följder på självkänslan. Om vi anpassar oss till oss själva ökar vår självkänsla.
Med en bra självkänsla menas vår medvetenhet om vilka vi är och att vi vet vad vi vill och inte vill. Vår förmåga att följa en egen linje och våga visa vem vi är. Att andra människor vet vem vi är och kan reagera på oss som vi är.
Det innebär också att jag vet vem jag vill bli och veta vart jag är på väg.
- Att känna att jag är någon, att det jag gör och tänker bottnar i den jag är.
- Att veta vem jag är och ta ansvar för mitt handlade, utan att ensidigt styras av omgivningens gillande
- Att leva i nuet utan att bindas av traditioner, men med förmåga att använda och utveckla generationers kunskaper och erfarenheter.
- Att göra det som känns riktigt utan att kasta ängsliga sidoblickar på omgivningens förväntningar, inför det jag gör.
- Att inse att jag inte kan vara bra på allt, att jag inte har tillräckliga kunskaper om en del saker.
- Att inte bli rädd för min egen osäkerhet utan istället visa den.
- Att acceptera mina svaga sidor och arbeta med dem, eller leva med dem, allt efter vad jag bestämmer mig för.
- Att bottna ända in i sitt innersta. Att känna en inre trygghet.
- Att kunna vara ledsen, glad, orolig och harmonisk
- Att äga mitt beteende, Att jag är självständig
- Jag finns till, Jag är unik, Jag är trygg
Dagens materiella samhälle
I dagens samhälle är det svårt att skapa sig en god självkänsla, då vår självkänsla ofta skapas genom det materiella, vad vi har för saker, samt var vi bor och vad vi har för yrke. Det innebär att vi har bara en påklistrad självkänsla utan att känna efter vilken vi är under fasaden, då det är enklare att bara följa med och inte gå sina egna vägar. Att befinna sig i sin trygghetszon, där vet vi vem vi är, vilken status vi har, istället för att utvecklas till den människa vi verkligen är under skalet. Vi är egentligen inga levande människor utan marionetter som bara lever efter vad arbetet, skolan, arbetskamrater, kompisar, reklamen, grannarna, släkten samt hur all annan påverkan anser att vi ska vara. Vi har egentligen inget eget liv.
Varför inte gå ifrån slentrianen och skapa ett eget liv. Lev inte ditt liv bara efter omgivningen krav och skapade standard. Om du känner att du inte är någon, genom att andra människor tycker och tänker åt dig. Då måste du börja tänka och känna efter, vad du verkligen vill göra, känna, tänka utan att vara rädd för att andra ska ogilla dig.
En av de viktigaste förutsättningarna för att du överhuvudtaget skall kunna utvecklas och åstadkomma några förändringar i livet är att du har en realistisk självkänsla, det vill säga en klar uppfattning om dina möjligheter. De flesta av oss har emellertid många olika mentala blockeringar och spärrar som hindrar oss och leder till att vi bara blir skuggor av våra möjliga jag.
Jantelagen
Ett stort hinder för utveckling är problemet att inte våga. Att inte våga är nära förknippat med att ha en låg självkänsla. Jantelagens ”Du ska inte tro att du är något!” har stort inflytande på människors sätt att se på sig själva och andra i Sverige. Många människor har en mycket sämre självkänsla än vad de borde ha på grund av detta.
Vi utsätts ofta för motsägelsefulla värderingar. Vi skall vara bäst för att bli något, annars duger vi inte. Samtidigt får vi inte sticka upp och utmärka oss pga Jantelagen. Många känner sig därför otillräckliga och vågar inte prova sin förmåga. Detta är ett så vanligt problem att jag vill påstå att det i vårt samhälle finns en kollektiv dålig självkänsla. I många sammanhang präglas ungdomar tidigt av attityden att det är fult och skrytigt att tycka om sig själv. Samtidigt kräver många att sina barn ska vara bäst, hävda sig och vara duktiga för att räknas. Detta leder till att många sätter likhetstecken mellan bra prestationer och ett stort egenvärde.
Prestationsprincipen
Prestationsprincipen att bara de mätbara resultaten räknas, leder till att lusten undertrycks. Det är genom att vara duktig och snäll och genom att underkasta sig samt lyda, utan att visa känslor eller att kräva något för egen del, som individen blir accepterad. Kraven på höga prestationer innebär att många bär på en mer eller mindre konstant känsla av att inte duga.
Ett allt för hårt drivet prestationstänkande kan leda till att du får en prestations-självkänsla. Med den synen på dig själv blir ett misslyckande förknippat med starka olustkänslor. Du väljer då kanske att dölja din bristande självkänsla med överdriven självhävdelse. Hos den självhävdande människan är osäkerheten tecken på svaghet, «han är för känslig», «hon pallar inte för trycket» osv. Att visa osäkerhet är att bli avslöjad. Denna falska säkerhet är mycket bräcklig och kräver att du ständigt är på vakt för att ha läget under kontroll. Att ha en prestations självkänsla leder därför ofta till sämre prestationer.
Att ha en prestations självkänsla leder därför ofta till sämre prestationer. Om vi i för hög grad bara värderar prestationen kommer vi att bli rädda för att misslyckas. Detta leder till att vi inte vågar försöka. Om vi inte vågar försöka, hur ska vi kunna bli bättre. Alla vill känna att vi är någon, att vi är omtyckta och accepterade som vi är. Med alla våra tillgångar och brister, oberoende av alla prestationer, har vi rätt att känna uppskattning för den vi är.
En människa med en stark självkänsla ser osäkerheten som en fruktbar utgångspunkt för att söka nya kunskaper. För att våga vara osäker måste du ha en trygghet baserad på en stark självkänsla. En människa med stark självkänsla ser också osäkerheten som en utvecklingsmöjlighet.

Låg självkänsla
Den som har en låg självkänsla är ofta rädd för att visa sin osäkerhet. Många väljer då att spela en roll för att undvika att avslöja sin osäkerhet och agerar då genom att:
- söka fel hos andra
- vara fördömande
- inte vara påträngande
- ge intryck av att inte behöva andra
- visa undergivenhet
- visa överdriven anpassning
- inta rollen som den duktige och starka
Detta förhållningssätt har sin orsak i att en person inte accepterar vissa sidor hos sig själv. Många inre spänningar släpper när du vågar vara dig själv och känner dig accepterad som den du är med alla tillgångar och brister. Generositet, tolerans och accepterande är nyckelord som jag tycker beskriver ett klimat där människor kan öka sin egen och andras självkänsla. Ett sådant klimat ger människor möjlighet att både vara självständiga och solidariska.
Alla vill känna att vi är någon, att vi är omtyckta och accepterade som vi är. Med alla våra tillgångar och brister, oberoende av alla prestationer, har vi rätt att känna uppskattning för den vi är. Den bild vi har av vår självkänsla har i hög grad formats av både negativa och positiva reaktioner som riktas mot mig från andra. Om sådana reaktioner upprepas ofta, gör vi dessa snart till våra egna.

Miljö
Under vår uppväxt påverkas vi av omgivningen som både gynnar och hämmar våra möjligheter att erövra en positiv självkänsla. Ingen människa är född med en negativ bild av sig själv. Våra bilder är något vi fått på vägen fram genom livet. Detta påverkar också förmågan att ta emot beröm, gillande och uppmuntran. Vår självkänsla har stor betydelse för hur vi reagerar på andra människor.
Din självkänsla börjar skapas när du föds. Du upptäcker världen genom dina fem sinnen att se, känna, höra, lukta och smaka. Alla sinnen är med. Erfarenheterna av ting och situationer växer hela tiden. Sakta växer en bild fram hos dej. Denna bild är början till din självuppfattning. Den skapas av de egna upplevelserna. Du speglar dig också i omgivningens och föräldrarnas positiva och negativa reaktioner. En positiv eller negativ bild av hur min omgivning uppfattar mig växer fram. Det blir till en självuppfattning som inte justeras förrän den motsägs. Det sker genom att du själv börjar reflektera över hur du uppfattar dig själv till skillnad från andras uppfattning. Det sker också genom att du byter miljö, träffar andra människor som ger andra bilder.
I upplevelsen av mig som människa bär jag på två bilder, min egen bild och omgivningens bild av mig = skuggan. Skuggan är omgivningen bild av mig förr och nu. Den har formats och formas av den miljö, det samhälle och de människor som fanns och finns omkring mig. Familjen, kamraterna formar och ger en bild av det som jag är. Skuggan formas genom förväntningar som ställs på mig om hur jag ska vara.
Yttre självkänsla
Lever jag mitt liv efter omgivningens bild kan effekten bli att jag försätter mig i en glasbur. Jag tillåter mig inte att skaffa mig bredare erfarenheter. Om dessa uppfattningar upprepas ofta, kommer jag att tro att de är sanna. Att det är sådan jag är utan att medvetet undersöka om de är riktiga med mina egna ögon sett.
En yttre sjävkänsla kan visa sig som att vi tror att:
- den sitter i kläderna, märkeskläder
- den sitter i prylarna jag omger mig med, rätt mobiltfn osv.
- det är viktigt att säga och göra de ”rätta” sakerna
- känner inre osäkerhet och klarar inte att visa det
- utnyttjar andra
- hävdar sig på andras bekostnad
- viktigt att jag inte beter mig fel
- vågar inte vara spontan
- har inga egna åsikter
- är beroende av andra
- jämför mig ständigt med andra
För att göra vår värld ”säker, trygg och hemmastadd” har vi skapat ett standardiserat beteendemönster som befrämjar detta Status Quo. Det är vårt sätt att göra oss en begriplig bild av vår omvärld och självfallet finns det ett behov av att objektivera vår verklighet på något sätt, men kom ihåg att överdriven anpassning är en fälla ur vilken själen inte kan fly.

Ständig jämförelse
Citatet ovan fångar det sätt på vilket vi ofta tar till oss tanken på en jämförande skala för självvärde. Det ligger en svag men falsk säkerhet i vårt sökande efter modeller utanför oss själva.
Vi kanske frestas av lyxen med begränsat beslutsfattande och lockas av myten om att ifall vi bara använder den och den produkten så kommer vi också att se lika eleganta ut, bli lika säkra, låta lika intelligenta, vara lika smarta och förtjänta av något, säkra, vackra, lyckliga, framgångsrika – som vem då???
Ingen annan kan vara inuti dig. Ingen annan kan uppleva din tillfredsställelse med dig själv, eller brist på den.
Om du söker utanför dig själv i jakten på ett jämförande, förnekar du effektivt dina egna beslutsfattande krafter och därigenom förnekar du ditt unika arv din egen speciella plats här på jorden. Varje gång du jämför dig själv med någon annan misstror du din egen förmåga att fatta riktiga beslut. Du handlar utifrån ett offerrelaterat medvetandetillstånd och din självkänsla är låg och kommer att fortsätta att bli lägre.
När våra sinnen, vår kropp, vår själ och våra känslor inte harmoniserar med varandra resulterar detta i dålig självkänsla. Vi blir offer för omständigheterna och styrs av bitterhet, vrede och skuld. Vår kommunikation med andra är inte längre öppen och ärlig, vi saknar självrespekt och kan därför inte respektera andra. Vi lär oss att undertrycka de problem och känslor som vi inte kan acceptera och hantera.
Det största hindret för utveckling är förknippat med låg självkänsla. En känsla av att inte räcka till. En ofta stressad förälder eller en kritisk lärare som uttrycker sig negativt kan få dig att känna dig hopplös, omöjlig att älska, värdelös. Kärleksfulla och stödjande personer ger trygghet. Det finns olika sätt att få balans i det vi kallar självkänsla, självtilliten eller jaget.
Den som har en bra självkänsla vågar göra och prova nästan vad som helst. Det är inte hotfullt för ens välbefinnande med ett misslyckande. ”Jag är omtyckt av mig själv ändå”. En sån här person har goda förutsättningar att lyckas med det hon provar på och det leder i sin tur till ännu större trygghet och välbefinnande.

Självkänsla och självförtroende
Självkänsla och självförtroende är inte samma sak. Självkänsla ger upphov till självförtroende men vi kan verka säkra på ytan utan att ha självkänsla. Med bristande självkänsla följer lätt beroende av andra, osäkerhet om den egna förmågan, blyghet och bundenhet.
Självkänslan är också en sammanfattning av hur du ser på och värderar dig själv. Du blir det du tänker, våra inre bilder styr vårt beteende långt starkare än din medvetna vilja. De inre bilderna styrs av ditt undermedvetna. Det undermedvetna präglar också den uppfattning du har av dig själv och de resurser du tror dig ha. Du skapar dig en föreställning om verkligheten som styr ditt handlade. Den bilden blir i sin tur så integrerad med din personlighet att du inte kan skilja mellan orsak och verkan, du tror benhårt på din egen självkänsla. När den bilden är övervägande negativ får du också en selektiv och begränsad tro på din egna resurser, du får en låg självkänsla.
Men vi kan stoppa denna negativa nedgående spiral där vår självkänsla blir allt sämre. Du kan skapa din egen starka självkänsla.
Genom olika övningar och genom att besvara frågor om dig själv, lär du dig hur du kan skapa inre harmoni och bli kvitt gamla begränsade tankemönster och beteenden.
Din förmåga att kommunicera och fatta beslut förbättras i takt med att din självkänsla ökar. Du lär dig att agera kreativt, hantera kritik och att kunna säga nej utan att få skuldkänslor.
Men tryggheten i dig själv måste växa inifrån. För att den skall få grogrund behöver du medvetet uppleva dig själv i olika situationer. Ta reda på hur du vill vara och vad du vill göra med ditt liv.
Egenvärde kan inte verifieras av andra. Du har ett eget värde för att du själv säger det. Om du är beroende av andra för ditt värde så är det andras värde.
Du behöver bottna i dig själv dvs. ha en tydlig jagbild för att kunna ge uttryck åt egenskaper som :
- vad du klarar
- vad du gillar och tycker om
- självständighet och frihet
- trygghet och vitalitet
- fysiskt, intellektuella och socialaegenskaper
- emotionella känslor
Du har en åsikt om din förmåga inom musik, sport, konst, teknik, litteratur osv. Dina självporträtt är lika många som dina aktiviteter, och genom alla dessa beteenden finns hela tiden DU, den person som du antingen godtar eller avvisar.
Ditt egenvärde, den där vänlige alltid närvarande skuggan, din rådgivare när det gäller personlig lycka och personligt herravälde, måste kopplas loss från de olika bilder du skapar av dig själv. Du finns till. Du är en människa. Det är allt du behöver.

Värde som människa
Ditt värde fastställs av dig själv och utan att det behöver förklaras av någon annan. Och din värdighet, något givet har inget att göra med ditt beteende eller dina känslor. Du kanske inte tycker om ditt beteende i ett givet ögonblick, men det har inget som helst med ditt egenvärde att göra. Du kan välja att för alltid vara värdefull för dig själv, och sedan gå vidare med uppgiften att arbeta på dina bilder av dig själv.
Andra människor äger inte ditt beteende. Du äger det. Att äga sitt beteende är kanske det mest väsentliga för en människa med självkänsla. Att tillskriva omgivningen barn, män, mamma, pappa, kompisar, lärare, arbetschef, mitt beteende gör att jag inte låter mig själv upptäcka att jag själv faktiskt kan vara en annan människa än omgivningen förväntar sig.
- Typiskt mig
- Jag har alltid varit sådan
- Jag kan inte hjälpa det
- Det är min läggning
Vilka föreställningar har du om dig själv som du kontinuerligt berättar för dig själv och andra?
- Jag är nervös
- Jag är blyg
- Jag är lat
- Jag är omusikalisk
- Jag är klumpig
- Jag är glömsk osv
Och en hel katalog med andra «jag är» som du använder dig av. Du har antagligen också många positiva «jag är» Dessa ska inte behandlas här eftersom avsikten är att hjälpa dig växa, snarare än att applådera dig för de områden i ditt liv där du fungerar effektivt. Jag beskrivningar är inte i sig olämpliga, men de kan användas på ett skadligt sätt. Själv handlingen att sätta etiketter kan hämma tillväxt. Det är lätt att använda en etikett som ett rättfärdigande att förbli densamme.

När en individ måste leva upp till en etikett, upphör jaget att existera. Samma sak gäller etiketter som man sätter på sig själv. Du kan utplåna ditt eget jag genom att identifiera dig med dina etiketter, snarare än med dina slumrande möjligheter till tillväxt. Alla etiketter på det egna jaget kommer från en individs historia. Men det förflutna är som en hink med gammal aska.

En människa med god självkänsla är ledsen eller glad, orolig eller harmonisk, men hon vet vem hon är, hon vet vad hon vill. Hon behöver inte bevisa sin säkerhet, den finns där och den är självklar. Hon vet att hon ständigt förändras. Självbilden gör henne trygg, så trygg att hon kan släppa det skydd av yttre säkerhet som annars kontrollerar så många människor.

När du utvecklar ditt andliga jag lär du dig att lita på din intuitiva medvetenhet. Denna medvetenhet skapar klarhet i tankarna och lyser upp de områden där du skapat blockeringar för din fritt flödande energi. Den belyser beteendemönster som inte längre är de rätta. Du kommer att börja se både var och hur du måste förändras. Dina fysiska handlingar kommer alltså att förändras genom din ökande tilltro på dig själv, det kommer att bli lätt att fatta beslut och handla spontant och detta kommer att innebära att du blir mer effektiv. Dina självvärdeskänslor kommer att stärkas och det kommer att återspeglas på alla områden i ditt liv personliga relationer, hälsa och arbete.
Att komma underfund med vem jag vill bli och vart jag är på väg samt öka min förmåga att stå för den jag är begränsas av:
- Vanan att göra en sak lika från gång till gång
- Behovets styrka
- Erfordrad egen ansträngning
Det handlar om att:
- Våga bli sig själv
- Vilja bli sig själv
- Se sin förmåga
- Anpassa sig till sig själv
Jagsvaga människor reagerar ofta konstaterande och flyktinriktat. Jag-starka människor reagerar ofta analytiskt och har lättare för att se aktivitet och förändring som en ny möjlighet.

För att bygga upp och stärka din självkänsla, kan du göra på flera sätt. Om du tvivlar på dig själv eller din förmåga, fokusera då tankarna på dina starka sidor, dina positiva insatser, dina bästa upplevelse och dina personliga segrar.
För att må bra behöver du:
- Tycka om dig själv, känna att du duger
- Ta ansvar för dig själv och dina beslut
- Ge och ta ärlig kritik
- Förändra saker till det bättre
- Kunna säga nej
- Kunna ta emot beröm
- Kunna stå för att du är bra på något
- Känna att det betyder något att du finns till
- Något meningsfullt att göra
- Ha tid både för dig själv och för de som står dig nära
- Ha humor och även kunna skratta åt dig själv
- Kunna se och försonas med dina sämre sidor
- Kunna säga ja, unna dig själv något riktigt bra
- Kunna lyssna till din intuition
- Få tala med andra om det som är viktigt i livet och få gensvar

Öka kunskapen om och i dig själv
- Ta tag i möjligheterna runt omkring dig
- Öka kunskapen om hur du fungerar
- Du behöver förstå hur din personlighet tog form
- Varför känner du det positiva och det negativa inom dig
- Hur fungerar låsningarna inom dig
- Du behöver förstå hur du hur bär dig åt för att stanna kvar i negativa och hindrade mönster för att veta hur du ska släppa dom
- Du behöver lära dig att sortera dina upplevelser så att du ser vad som har med dig själv att göra och vad som är andras reaktioner
- Öka medvetenheten om hur du med tankens hjälp styr dig själv mot eller från utveckling av dig själv
- Att du medvetet börja arbeta med din egen utveckling är att starta en resa
- Det krävs att du ger dig själv tillåtelse att ta hand om dig när det behövs och att sätta fart när det behövs

Bygg upp självkänslan
- Kom ihåg allt positivt som andra sagt om dig
- Tänk på allt som är möjligt om du bara tillåter dig att leva och agera på toppen av din förmåga
- Leta fram alla synliga bevis på ditt värde och din förmåga (t.ex. positiva upplevelser där du känt dig glad bidragit med något, gjort en fin prestation eller tänjt dina personliga gränser). Du skulle inte ha dessa erfarenheter, om du inte haft förmågan att göra något verkligt bra
- Ta dig tid att komma ihåg, tänka på och hålla utkik efter det positiva. Gör det till en daglig övning ( du måste kanske skriva ned dina tankar i början) tills du känner dig mer säker på din förmåga att uppnå dina mål
- Varför framhäva dina begränsningar (varför du inte kan något), när du Istället kan framhäva dina starka sidor (varför du kan) Ställ denna fråga i alla sammanhang
- Alla situationer är inte idealiska, men du kan ändå göra ditt bästa, om du bara fokuserar på uppgiften och satsar. Ställ in siktet på att göra något positivt, sätt sedan fart och gör det!.
- Alla har vi våra stunder av tvivel. Kom då ihåg att du har åstadkommit en hel del under allt annat än idealiska förhållanden tidigare. Fokusera dig sedan helt enkelt på att genomföra din uppgift. Du vet att allt du klarat en gång, är du kapabel att göra igen. Sluta att leta efter bevis på att du inte är tillräckligt bra, börja istället leta efter bevis på att du är tillräckligt bra.
- Ta fram alla dina fördelar – din förmåga att fokusera, ditt engagemang, ditt synsätt, din uthållighet, din erfarenhet eller din öppenhet – och använd dem. Tänk på allt du upplevt som tydligt visar din förmåga att göra ditt bästa. Acceptera dina egenskaper och din förmåga och utveckla dem. Naturligtvis har du också och begränsningar, men om du fokuserar på dina starka sidor, blir de dominerande. Du bestämmer dig ju inte för att göra något orimligt – bara att leva och sträva mot mål som är förenliga med din förmåga.
- En äkta självkänsla kan inte växa fram bara ur min omgivnings uppfattning om mig. Min egen upplevelse av mig själv är själva grogrunden för min självkänsla.

Förmåga till Självkontroll
Forskare menar att en god förmåga till självkontroll är både viktigare och mer effektivt än hög självkänsla när det gäller att stärka människors självbild och höja livskvaliteten. Personer med god självkontroll når högre resultat både i sina studier och sitt arbete, har bättre relationer, är friskare och lever till och med längre. De ägnar dessutom mindre tid och energi åt att motstå frestelser än andra vilket beror på att de lärt sig att undvika och hantera kritiska situationer där de utsätts för förbjudna lockelser.
Kunskap om hur självkontroll fungerar kan också göra dig mer förlåtande mot dig själv. Om du klarat av att göra något du bestämt under 4 dagar men trillar dit den 5:e är det lätt att känna sig dålig och ge upp. Men om du känner till hur självkontroll fungerar och vet att det helt enkelt berodde på att du överansträngt dina självkontrollsmuskler – och vad du kan göra åt det – är det lättare att komma på banan igen.
– Bristande självkontroll går ofta att förebygga när du lärt dig att hantera din viljestyrka på ett effektivt sätt.
Läs mer om självkontroll här.