Tidsanalys

Inse dina begränsningar och bli vän med tiden

Krasst uttryckt kan man säga att tidsbrist beror på överskattning av den egna förmågan, dålig realitetsanpassning och en ovilja att välja. När kraven överstiger möjligheterna är våra förväntningar det vi kan förändra.

Stress handlar inte bara om yttre krav, utan även om inre normer.

Stress är inte en på -och avknapp till en början utan är gradvis ökande och minskande skala från 1-10. Men ju mer vi blir utsatta för stress, desto mindre avstånd blir det mellan 1 och 10, så till slut kan det kännas som en på -och avknapp, men mest på, vilket kan kännas som en omöjlighet att få bukt med. Det är därför viktigt att angripa stress så fort som möjligt och från flera håll samtidigt, för att överrumpla systemet och få tillbaka vårt friska, naturliga, biologiska system.

Vi är inga maskiner och kan inte hantera hur många saker som helst samtidigt utan att det får en effekt på vår prestation.

Yttre krav

De yttre kraven i vår tillvaro är många och ständiga, och inget tyder på att de minskar. För den som ändå vill ha en rimlig tillvaro återstår det att granska sitt eget förhållande till tiden och de krav som ställs. De här frågorna nedan kan öppna upp för en kommunikation och ett samförstånd mellan oss och tiden.

• Vad är egentligen realistiskt att kunna uppnå med den tid jag har?
• Vad är måste och vad är skulle vilja?
• Vad måste göras nu och vad kan vänta till en annan dag, månad eller ett annat år?
• Vad står i min makt att förändra och vad ska jag låta bli?

Inre normer

När vi jobbar med att försöka komma tillbaka från utmattning/utbrändhet är det viktigt att identifiera orsaken till varför det blev som det blev, så att vi ska kunna se symptomen och akta oss för att hamna där igen.

Ett huvudskäl till stress och utbrändhets-fenomenet är att människor inte får tid att göra sitt jobb på ett bra sätt. Även om du är en resursstark person kanske du överdriver dina möjligheter och har svårt att stå ut med tanken på att du måste göra val. Det är en oförmåga att acceptera att tiden är begränsad och att du själv också är det. Ofta leder det stimulerande jobbet till stress när frustrationen blir för stor över att inte få möjlighet att åstadkomma det vi vet att vi kan.

En annan orsak till utmattning är att vi ser jobbet som ett livsprojekt. Arbetet är då en del av självbilden, och om kraven på tidseffektivitet är så stora att det inte går att göra sitt jobb med omsorg känner man sig ständigt otillräcklig. När vi bygger vår självbild på vad vi lyckas prestera är vi särskilt benägna att piska oss till den ena prestationen efter den andra. Om identitet och självkänsla är kopplad till framgång kan de inre kraven bli mycket starka. Såväl framgångar som misslyckanden personifieras och man riskerar att överdriva sin egen betydelse. Från många arbetsmiljökartläggningar som görs i Sverige framgår det att medarbetare önskar mer återkoppling från chefer och kollegor, men den viktigaste återkopplingen måste vi få från oss själva.
Det är ofta människor med höga ambitioner som blir utbrända, och till slut händer det något i kroppen. Det går inte att säga att det är individens fel. Däremot är det bara vi själva som kan göra något åt ifall vi blir det. Det kan kännas som en underminering av självkänslan att behöva erkänna att en uppgift är för svår, men ibland är det just det vi ska göra istället för att skylla på tidsbrist. Vi blandar rutinmässiga saker med jättesvåra uppgifter. Att vi ska klara av allt är en norm som skapar onödig stress. Varför ska vi mörka att vi inte ror iland något? Varför omhulda normen att vi klarar allt?

Det är inget fel i att jobba mycket, men då gör vi ett val och får vara beredda att ta konsekvenserna.
Det är inte praktiskt möjligt att jobba mycket långa dagar och samtidigt hämta tidigt på dagis. Att tro det är en ovilja att stå ut med konsekvenserna av sina val. Mycket stress beror på oviljan att försaka. Det finns många olika sätt att lägga vardagspusslet på, och en hjälp kan vara att se livet lite mer långsiktigt. När barnen är små minskar man stressen om man arbetar mindre och drar ner tempot överhuvudtaget. Det är olika lätt att göra beroende på vilken position i livet man befinner sig i, men klart är att idealbilden av hur vi ska klara att leva våra liv i fullständig balans samtidigt som det krävs hundra procent av oss på flera håll, är farlig.

Ett sätt att klara av tillvaron är att undersöka sina och situationens begränsningar och ta hänsyn till dem. Det handlar om att göra val. Om du arbetar obegränsat – var beredd att betala priset.

Kartläggning av din tid

Vi har alla 24 timmar/dygn. På en vecka blir det 168 timmar. En normal arbetsvecka är 40 timmar. Vart lägger du resten av din tid? (128 timmar)

Nedan finns en tabell med exempel på saker som vi använder vår tid till. Fyll på med sånt som du använder tid till, men som inte finns med på listan. Ange hur mycket tid per vecka du ägnar dig åt dessa aktiviteter.

1. Sömn
2. Arbete, studier, etc
3. Dator, internet
4. Resor till och från arbete, studier, etc
5. Övriga resor
6. Äta
7. Laga mat och diska
8. Städa, tvätta och övrigt hemarbete
9. Handla mat, kläder etc
10. TV – slötittande
11. TV – som du aktivt valt
12. Läsa tidningar
13. Läsa böcker
14. Samtal, verklig närvaro med familj
15. Bra umgänge med vänner och släkt
16. Fysisk aktivitet, sport, promenader, m.m
17. Skötsel av ägodelar (hus, bil, båt, m.m.)
18. Diverse kul grejer (som inte finns med ovan)
19. Tid för att slappa – inte göra något speciellt
20. Ideellt arbete
21. Annat umgänge med vänner och släkt
22. Diverse tråkiga ”måsten” (som inte finns med ovan)

Du och tiden

Svara på frågorna nedan för att få en uppfattning om hur du ser på tid.

• Vilken betydelse har tiden i ditt liv?
• Styr du tiden i din vardag?
• Vilket är ditt förhållande till tiden?
• Vilken roll spelar tiden i ditt liv?
• Hur upplever du tiden i ditt liv?
• Hur ofta tar du dig tid för det som är viktigt för dig?
• Har du gjort något föregående vecka när du befann dig i ett tidlöst flöde?
• Hur känner du dig när du inte har något att göra?
• Hur länge äter du frukost eller middag?
• Vad känner och tänker du när en bilförare kör långsamt?
• Blir du irriterad om det är lång kö i mataffären?
• Hur gammal känner du dig i kroppen?
• Hur gammal känner du dig i själen?
• Hur kan du öka din livskvalitet utan att konsumera mera?
• Vilka krafter påverkar att din vardag ser ut som den gör?
• Vad eller vilket styr din vardagstid?

Önskemodell av tiden

Nu har du gjort en översiktsanalys på vilka aktiviteter du ägnar dig åt. Ta en ordentlig titt, och har du varit helt ärlig?

Skriv nu en lista på vilka delar av ditt liv du vill ägna dig MER åt och gör en modell för hur det skulle kunna bli så i praktiken. Använd veckometodiken och gör en rimlig estimering. Gå sedan helt in för att få den att fungera och du kommer att känna att du har tiden på din sida.